Idag blir man ännu ett år äldre och jag vet inte om det är något att fira direkt. Arvid har sjungit för mig idag och sånt gör mig alldeles varm i hjärtat. När man fyllde 20 var det roligt att fylla för då hade man ju något att se fram emot, Bolaget. Vad ska man se fram enot nu? Pensionen. Det låter ju grymt deprimerande.
Min chefs fru sa till mig igår:-Men du fyller ju BARA 34 år, då hinner du ju skaffa en 3-4 barn till, jag var 36 år när jag fick sista barnet.
Ja det var väl inte riktigt min plan i livet men man vet ju aldrig.
Det är ju onekligen såna här dagar man funderar lite extra på livet och vad man har åstadkommit, och jag måste ju säga att jag har vart med om en hel del på både gott och ont.
Är otroligt stolt över mina fina vänner och min underbara familj, är också stolt över att jag lärt mig säga NEJ utan att behöva förklara mig. Mina vänner accepterar det oftast och gör dom inte det så är det inte mitt problem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar